Hållbarbetsvärlden är som en såpbubbla; den är transparant, vi har koll på vilka trender som råder, vilka politiker som styr hjärtefrågorna och vilka det finns att fråga om man behöver hjälp. Byggbranschen är istället som en stor metallkula med noll insyn, där folk med makten inte har en aning om hur illa det är. Det är svårt att avgöra vilka frågor som finns på agendan eller vem man ska vända sig till om man behöver hjälp. Mycket av mitt jobb är att göra den metallkulan lite mer transparant.
Vad är arbetslivskriminalitet?
Arbetslivskriminalitet betyder enkelt och gott kriminalitet i arbetslivet. Just i byggbranschen är detta systematiska beteenden som sker utan insyn och kontroll. Utan att överdriva är byggsektorn Sveriges mest korrupta och minst digitaliserade bransch. En omställning är nödvändig för att vi ska uppnå en hållbar byggbransch.
Jag skriver det här inlägget dels för att uppmärksamma hur illa det är, dels för att lyfta vilka fantastiska initiativ som drivs just nu men framförallt för att påvisa vad som saknas.
F-skattesystemet
Det finns flera sätt att komma runt F-skattesystemet idag. Det ena man kan se är att anställda sägs upp och återanställs som egenföretagare. Det går också att se att det har blivit allt vanligare att man anlitar falska egenföretagare i stället för att nyanställa (LO-rapport från 2018). Med falskt egenföretagande syftar LO på personer som uppträder som egenföretagare med godkänd F-skattesedel men som arbetar under förhållanden som liknar en anställds eller som har blivit ekonomiskt beroende av en uppdragsgivare.
Det är problematiskt eftersom att man som egenföretagare eller egenanställd inte omfattas av kollektivavtal, avtalade försäkringar, avtalspensioner, anställningsskydd, delar av vår arbetsmiljölag och så vidare. Det behövs nya bestämmelser för att motverka missbruk av F‑skattesystemet för att undgå skatter och avgifter. Även förstärkta möjligheter att återkalla F‑skatt vid fusk är nödvändigt.
Långa kedjor för underentreprenörer ökar komplexiteten
Den som äger utförandet på en byggarbetsplats kallas ofta totalentreprenör. Den i sin tur anlitar två rivningsentreprenörer som får sköta byggnadsberedningen. De två rivningsentreprenörerna anlitar sedan vars fyra underentreprenörer (UE) för håltagning, betongsågning, betongkapning och demontering. De fyra underentreprenörerna anlitar sedan sin tur flera UE i varje led för mer personal, lättare rivning och sanering. Det såhär fortsätter det i oändligheter och ju större byggprojekt desto värre.
I värsta fall är det led i UE-kedjan som bara är ett skalbolag; ett bolag som på ytan har alla tillstånd, har fått priser, är medlem i en branschorganisation, har ISO-certifikat men som inte har någon personal i bolaget. Den underentreprenören kan i sin tur ta in UE i projektet som inte har kollektivavtal, försäkringar osv.
Som totalentreprenör är det väldigt svårt att följa UE-kedjor och därför läggs ansvaret över kontrollerna på underentreprenörerna. Alltså alla som tar in en tjänsteleverantör ska kontrollera att den följer reglerna. Här finns det både kunskapsbrist och många kontroller missas. Det som tyvärr sker i de flesta fallen är att underentreprenörerna är ekonomiskt beroende av varandra och där medvetet inte gör tillräckliga kontroller, därför att bolagen skulle aldrig godkännas högre upp i kedjan.
Digitaliseringens sorgebarn
Då byggbranschen är digitaliseringens sorgebarn, finns där väldigt få dokument som lagras och kontrolleras digitalt. Det mesta sker fortfarande på papper. De är lättare att förfalska och enklare att slarva bort. Ännu värre - omöjligt för en inspektör att kontrollera ett 40-tal arbetsplatser, det är för tidskrävande och en administrativ mardröm.
Att vi ökar digitaliseringen i byggbranschen är en nödvändighet för att kunna öka transparens, demokrati och dialog i hela sektorn. Det gör både transporten av avfall samt förflyttningen av människor spårbart.
Utländska företag
Alla företag som inte har ett fast driftställe i Sverige och hyr ut personal kortare tid, betala skatt från första dagen arbetet sätter igång. I syfte att minska exploateringen av arbetstagare och för att förhindra människohandel behövs behovsprövning av arbetskraft från tredjeland. Stat, stad, kommuner och landsting måste vid upphandlingar ställa krav på schyssta anställningsvillkor, lägst i nivå med kollektivavtal, och genomföra regelbundna kontroller för att säkra avtalens efterlevnad.
En nationell svartlista saknas
Idag finns inget register över svartlistade bolag i byggbranschen. Det gör att många företag slinker emellan kontroller. Om ett bolag verkar över flera län kan det t.ex. vara svartlistad i en kommun, men fortsätta jobba i en annan utan konsekvenser.
Just nu finns det flera alternativa listor att söka i, men ett samlat register behövs.
Inte en endast fackens ansvar
Det är inte rimligt att facken själva ska driva kampen mot social dumping, än mindre stoppa den organiserade arbetslivskriminaliteten. Det här är en fråga som ska drivas på regeringsnivå och jag eftersträvar politiker som visar mod att stå upp mot den osunda konkurrensen. Det handlar om bristande kontroller, lönedumpning, köpta arbetstillstånd, skattefusk, arbetare utan lön, handel med samordningsnummer och byggarbetare som sover i byggbodarna.
Utvecklingen eskalerade när högerregeringen lyfte kravet på arbetstillstånd vid ansökan om A‑skattsedel. Det innebar att den som saknade arbetstillstånd eller uppehållstillstånd ändå kunde få samordningsnummer och A‑skattsedel från Skatteverket. Jag vill se likvärdig samordning och åtgärder för arbetslivskriminalitet som den norska regeringen införde 2017.
Förnya den nationella insatsen för arbetslivskriminalitet
Just nu har regeringen tillsatt ett uppdrag för Sveriges åtta myndigheter gällande frågan, läs mer om den här, men uppdraget tar slut nu 2020 och måste absolut förnyas av nuvarande regering. Pågående nationella insatsen har gett helt okej resultat, vidare arbete krävs för att få mer genomslagskraft.
Frågan om arbetslivskriminalitet är egentligen inte en höger eller vänster-fråga. Hela samhället har att vinna på att bekämpa denna brottslighet för att få tillstånd sund konkurrens och minska exploateringen av arbetskraft.
Kvalitets-, Miljö- och Arbetsmiljödeklaratio (KMA-deklarationer)
Inom varje organisation behövs intern kontroll över hur entreprenörer och underentreprenörer kontrolleras. Är ert bolag diplomerade enligt ISO, Povel eller Svensk miljödiplom (eller annan tredjeparts-revision) ingår att ni måste göra detta i kapitlet kring kontroll av leverantörer.
Så som jag på CS Riv & Håltagning jobbar är att jag har UE-kontroller vid varje upphandling, dels med UE2015 som är ett kontrolldokument av Byggföretagen, men även med egna KMA-deklarationer med ytterligare kontrollfrågor och bilagor. Den längsta deklarationen jag samlar in har ett 70-tal punkter som ska fyllas i av underentreprenören som vill arbeta på våra arbetsplatser. Då går jag igenom varje UE vid upphandlingen.
Det sker även två revisioner om året, en på våren och en på hösten, för att ytterligare kontrollera insamlade dokument efter uppdaterade regelverk. Då går jag igenom samtliga UE och graderar dem i hur långt de har kommit med sitt KMA-arbete.
Det är bara maila mig på amanda@csriv.se om ni vill ha en kopia på den. Jag erbjuder rådgivning från CS á 895kr/h eller enligt övk.
Frågor att börja med
Matchar alla företagsnamn med de företagsloggor som finns ute på byggarbetsplatsen?
Vilka UE i kedjan har ingen egen personal?
Om UE utan personal hittas, vilka leverantörskontroller har gjorts då längre ner i UE kedjan?
Sök på vem som sitter i styrelsen för respektive bolag, sitter flera personer i flera bolag? Har någon i styrelsen blivit dömd för brott?
Finns där några bolag som är utländsk registrerade?
Sök på organisationsnumret på arbetsmiljöverkets diarium, har bolaget några avvikelser, förlorade eller allvarliga olyckor?
Sök på organisationsnumret hos domstolar, har bolaget några tvister?
Kontakta branschorganisationerna, är företaget medlemmar där?
Kontakta Byggnads för att kontrollera organisationsnumret, finns pågående tvister?
Mer om skribenten
Amanda Borneke arbetar som KMA-ledare hos Storskogen-bolaget
CS Riv & Håltagning AB, mer känd som Byggbranschens egna hållbarprofil. Mångfaldigt prisbelönt och en av byggbranschens främsta bygginfluencers. Hon är även ledamot i branschorganisationen Byggföretagens Miljöutskott Väst samt styrelsesuppleant i Branschorganisationen för Byggnadsberedning (BFB).
Kommentera gärna inlägget eller skriv direkt till mig på Linkedin.
Comments